Jag är trögstartad idag. Tar sista klunken på andra koppen kaffe men kan ändå inte förmå mig att sätta fart. Det måste vända snart. Jag känner mig överväldigad av allt skolarbete jag har framför mig. Det värsta är att jag inte ser något slut på det. Det räcker inte att checka av en grej efter en annan, för sedan väntar ändå oändligt mycket mer. Men jag ska bita ihop. Jag klarar det här. Inga tvivel ändå.

Mitt ljus just nu är drömmen om framtiden.